Historien om Baby är lång, och de flesta av er vet redan om den. Efter att det senaste försöket med att hitta ett nytt hem åt henne misslyckades kände vi båda att nu får det vara nog. Mitt hjärta har gått i bitar varje gång vi tvingats att lämna bort henne, för att inte tala om hur förvirrad hon själv måste bli av att gång på gång byta hem med månaders mellanrum, stackarn. Sedan ett par veckor tillbaka bor hon hos oss, igen, och vi hoppas att det kan få förbli så. Det är ett stort ansvar och det är fortfarande en stor omställning i vardagen, men allt de positiva hon ger tillbaka gör det lilla extra slitet sååå värt de.  

Idag tog vi oss ut i solen, hon och jag, till våran favoritplats där jag kan släppa henne och hon kan få springa fritt. Oh jises vad hon springer sen, haha, man får sig ett par goda skratt.  Hon älskar nog snö mer än vad jag gör, om det ens är möjligt. Vårt lilla pyre <3